I regeringens jämställdhetsutredning som presenterades under onsdagen är en av slutsatserna att våld mot kvinnor i hemmet är ett utbrett problem och att det nu behövs kraftfulla åtgärder för att bekämpa de maskulina normer som anses vara orsaken. Utredningen bygger dock på förfalskad forskning.
Ser du inte vad du gör Mannheimer?
Anna Mannheimer har sett orsaken till all ondska i världen. Det är män som är problemet. Med denna på intet sätt särskilt kreativa och nyskapande analys ger hon idag manshatet ett ansikte i en artikel i GP. En artikel som GP hade vägrat ta in om den handlat om någon annan demografiskt identifierbar grupp.
Ni kan ryta bäst fan ni vill
En artikel på Nyheter 24 triggade igång Daddy att skriva en kommentar, som sedan bara växte och växte för att sluta med en extensiv och våldsam uppgörelse med ett samhälle och det rättsväsen som svikit både honom, hans ex och hans barn. Och som nu, trots en på många sätt lycklig utgång, ändå bara fortsätter.
Starkt rekommenderad läsning.
Supererbjudande till Sveriges kommuner; AVfM löser ert problem helt gratis
Maciej Zarembas artikelserie “Rättvisans demoner” i DN kultur har avslöjat att det råder en kultur inom den svenska socialtjänsten som är direkt farlig för alla som hamnar under deras lupp. Särskilt för de barn den är satt att skydda. Problemet är så allvarliga att barn till och med avlidit som en direkt följd av dem. Så var är debatten? Var är räfst och rättartinget? Var är de oroliga politikerna, föräldrarna? Är det ingen som bryr sig om att barn far illa och till och med dör? I Sverige idag verkar det vara en större nyhet att en politiker sagt ordet “zigenare” än att barn dör på grund av undermålig myndighetsutövning. Men okej, låt oss skippa debatten då och gå direkt på lösningen istället. Här är den.
Psykologförbundet tvingas erkänna politiskt mygel
Psykologförbundet darrade inför hotet av en offentlig rättegång. Istället väljer man en förödmjukande förlikning där de medger mygel mot sina egna medlemmar av en sort man inte trodde förekom i Sverige. Under media-radarn dessutom. Ännu ett exempel på ett politiskt motiverat rättsövergrepp på enskilda och allmänhet. I feminismens namn är tydligen precis vad som helst tillåtet.
Hur hamnade vi egentligen här?
Jag sökte svaret på varför jag plötsligt och utan förvarning blev aggressivt attackerad av synbart hyggliga myndighetsmänniskor som inte kände, eller i vissa fall ens träffat mig, men som ändå ansåg sig ha rätt att döma mig? Hur kunde det komma sig att jag plötsligt kunde anklagas oförskyllt för brott som går emot allt som är jag, och fråntas den mänskliga rättigheten att få träffa mitt eget barn? Varför tog sig människor som påstår sig värna om alla barn, rätten att utsätta mitt för rena övergrepp i sin iver att fängsla hennes oskyldiga pappa? Och varför straffas jag då jag berättar sanningen för att skydda henne? Efter fem års grubblande på dessa frågor är detta ett försök till sammanfattning av de svar jag har funnit.